Den 27 December 2008 23:45 lämnade en av de få människor som har betytt oerhört mycket för mej, livet på jorden.
Hon har varit en stor förebild och lärde mej mycket av hur det sociala fungerar. Att se till att folk omkring dej trivs och har det kul. Jag kan räkna upp så mycket gott som Hon har lärt mej. Bara genom att vara sej själv. Vi hade en speciell connection. Alltid glada och uppåt. Du är saknad , även om du kommer finnas här sidan om mej, resten av mitt liv.

Idag så åkte jag upp till Stockholm för arbete och framför allt att fira nyår med goda vänner. Det är otroligt att man fortfarande har förmånen och glädjen att ständigt finna nya människor som kommer in i ens liv och stannar där. Som bara är så där härligt underbara. Som inte bara suger energi utan också ger en massa utan krav eller baktankar.

Jag var trött när jag hoppade på tåget idag. Men tänkte att jag säkert kunde få sova lite. Alldeles riktigt, jag fick sova lite.
Så fort jag somnade så väcktes jag av ....barnskrik. Lugnt, plockade upp min laptop och surfade en stund. Sen kände jag hur trött jag blev, släckte ner datorn och börjde även logga ur min egen hårddisk. Efter en stund så väcktes jag av...barnskrik. Så där höllt det på om och om igen.
Jag har absolut inget emot barn, men....däremot vissa föräldrar. Det är precis som om dom var de första på jorden att få barn. Tror att jag skulle kunna skriva en hel bok om ämnet. Men eftersom att det inte blev mycket sömn på tåget, så orkar jag inte. Inte ikväll i alla fall.

Positivt idag var att en mycket god vän, som jag träffade när hon gick modell för mej på Manhattan i New York 2005, hörde av sej via internet. Konstigt hur folk kan dyka upp, så precis när dom är som mest önskade.

Jag säger det igen, Kismeth.

Sovgott Mormor...